En yogainstruktör fick inte avdrag för sin yogautbildning eftersom det inte rörde sig om kostnader för att förvärva och bibehålla inkomster utan om kostnader för anskaffning av själva näringsverksamheten.

Yogautbildningar

Mia arbetade sedan 2013 som yogainstruktör i sin enskilda firma. I samband med starten gick Mia en grundutbildning i yoga som omfattade 200 timmar. Mia drog inte av utbildningskostnaden för grundutbildningen i sin verksamhet.

I januari 2015 genomförde Mia ytterligare en yogautbildning inom samma område som omfattade 300 timmar. Mia drog av hela kostnaden för utbildningen, ca 50 000 kr, i näringsverksamheten.

Ej avdragsgill grundutbildning?

Skatteverket medgav dock inte avdraget. Motivet till det nekade avdraget var att kostnader för grundutbildning normalt inte är avdragsgilla. Däremot är kostnader för utbildning som är nödvändiga för att bibehålla sin kompetens och tidigare erhållna kunskaper avdragsgilla.

Skatteverket ansåg att den aktuella yogautbildningen inte kunde anses vara en avdragsgill fortbildning utan skulle bedömas som en grund- eller vidareutbildning vars syfte var att utöka en bedriven verksamhet. Det handlade i detta fall om en kostnad för anskaffning av förvärvskällan och inte om en kostnad för förvärv eller bibehållande av inkomster i den.

Beslutet överklagades

Mia överklagade dock beslutet och menade att utbildningen var en fortbildning som hade samband med verksamheten. De förvärvade kunskaperna var till nytta för verksamheten och behövdes för att hon skulle kunna bedriva verksamheten samt för att förvärva och bibehålla inkomsterna från yogaverksamheten. Enligt Mia hade uppdragen och kundkretsen inom yogaverksamheten ökat sedan hon gått utbildningen.

Förvaltningsrätten konstaterade att den aktuella utbildningen hade ett klart samband och var till nytta i verksamheten. Samtidigt var den aktuella utbildningen ett led i etablerandet av verksamheten med syftet att öka uppdragsmöjligheterna och skapa rätt förutsättningar för företaget. Enligt förvaltningsrättens bedömning rörde det sig därför inte om kostnader för att förvärva och bibehålla inkomster utan om kostnader för anskaffning av själva näringsverksamheten, vilket inte är avdragsgillt.