Utökade regler om korttidsarbete tillämpas från och med 16 mars till och med 31 december 2020. Reglerna innebär att arbetsgivare som uppfyller villkoren kan få stöd med upp till 75% av lönekostnaden för arbetstidsförkortningen. Arbetstagaren ska få ut minst 92,5% av lönen vid korttidsarbetet.

Begränsningar för stödet

Företag som lämnar aktieutdelning anses inte berättigade till stöd som är kopplade till coronakrisen.

Med aktieutdelning som förhindrar stöd avses utbetalningar till ägare som skett efter att regeringen fattat beslut om stöd på grund av coronakrisen, det vill säga utdelning som utbetalats under 2020.

Om företaget har lämnat utdelning och samtidigt ansökt om stöd kommer stödet sannolikt att bli återbetalningspliktigt. Bolaget måste därför välja mellan att erhålla stöd eller lämna aktieutdelning under 2020.

Att lämna koncernbidrag till ett annat bolag inom koncernen bör ses på samma vis som aktieutdelning. Det anser Tillväxtverket som förbjuder statligt permitteringsstöd till företag som lämnar koncernbidrag.

Korttidsarbete

Reglerna om korttidsarbete (tidigare kallat korttidspermittering) innebär att en anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön, och att kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och staten. Syftet är att drabbade företag inte ska behöva säga upp personal. Stödet gällde tidigare enbart vid synnerligen djup lågkonjunktur eller då det är sannolikt att en sådan är nära förestående, men har nu utökats till att omfatta enskilda arbetsgivare under begränsade perioder. Det gäller arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas genom andra tillgängliga åtgärder (se nedan).

Det nya stödet lämnas till arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket.

Villkor för godkännande

Förutsättningen för att kunna få godkännande av Tillväxtverket är att följande villkor är uppfyllda:

  • arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.
  • de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll.
  • de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.
  • arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (t ex uppsägning av ej verksamhetskritisk personal, tillfälligt anställd personal, konsulter eller inhyrd personal – om det är möjligt. Arbetsgivaren ska ta hänsyn till den anställdes roll och funktion i verksamheten. Även konsulter och inhyrd personal kan vara verksamhetskritiska och det finns alltså inget generellt krav på att säga upp konsulter och inhyrd personal).
  • arbetsgivaren ska ha ett avtal om korttidspermittering (se nedan).

I den situation som råder nu är förstås kopplingen till de ekonomiska svårigheterna normalt effekter av coronaviruset.

Inför riksdagsbeslutet påpekade Finansutskottet att det inte är försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd från det allmänna samtidigt genomför aktieutdelningar och andra liknande utbetalningar. Tillväxtverket har även påpekat att om företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att det inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge finns möjlighet att reglera stödet vid avstämningen.

Finansutskottet poängterade också att en förutsättning för stöd är att arbetsgivaren har allvarliga ekonomiska svårigheter, dvs att arbetsgivaren skulle behöva genomföra omfattande uppsägningar vid uteblivet stöd.

Undantagna företag mfl

Företag som är på obestånd, har förfallna skatteskulder, är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning, har näringsförbud eller är under företagsrekonstruktion kan inte få godkännande.

Undantagna är också staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan. Inte heller juridiska personer som ägs av dessa omfattas av lagen.

Observera dock att arbetsgivare vars verksamhet huvudsakligen är finansierad av allmänna medel omfattas av det nya stödet.

Avtal

Ett krav för godkännande är också att det finns ett centralt eller lokalt avtal om korttidsarbetet. Finns inget centralt eller lokalt avtal ska det istället finnas ett skriftligt avtal som tecknats med minst 70% av arbetstagarna på driftsenheten. Avtalet ska innehålla vilken fast procentsats arbetstiden ska minska med och storleken på löneminskningen.

Med driftsenhet menas varje del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område, dvs fabrik, butik, restaurang osv.

För att definiera om en arbetsplats är en egen driftsenhet ska man göra en bedömning av vilka samband olika arbetsplatser har till varandra. Det finns enligt Tillväxtverket tre kriterier att utgå från (LAS 22 §):

  • Är verksamheten organiserad på ett sammanhållet sätt?
  • Bedrivs arbetet gemensamt?
  • Är arbetsplatsen organisatoriskt självständig?

Det är enligt Tillväxtverket inte arbetsplatsens storlek, eller ifall arbetsplatsen har utbyggd administration, som avgör om en arbetsplats är en driftsenhet. Om det inte finns någon anknytning till en annan driftsenhet kan en enskild arbetstagare ses som en egen driftsenhet.

Arbetsgivaren bör göra en bedömning av vad som är en driftsenhet i den egna organisationen och dokumentera hur bedömningen gjorts.

Anställda som omfattas

Om förutsättningarna för godkännande är uppfyllda kan stödet erhållas för arbetstagare som var anställda hos arbetsgivaren tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutade om godkännande (jämförelsemånaden). Förutsättningen är att:

  • arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde under den månad stödet avser, och
  • den anställde hade samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som under den månad stödet avser.

Vid beräkningen av sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden bortser man från frånvaro på grund av t ex sjukdom, föräldraledighet eller tillfällig tjänstledighet. Det är alltså i princip bara anställda som i sitt anställningsavtal får en ändrad arbetstid från deltid till t ex heltid som ska anses ha fått en högre sysselsättningsgrad enligt ovan.

Nyanställda omfattas alltså inte och inte heller anställda som ökat sin sysselsättningsgrad sedan jämförelsemånaden.

Stöd kan lämnas för alla anställda, oavsett anställningsform. Både tillsvidareanställda och anställda med olika slags tidsbegränsade anställningar omfattas alltså.

Även anställda med anställningssubventioner från Arbetsförmedlingen kan omfattas av stödet.

Anställda som är uppsagda eller varslade omfattas också av stödet. För anställda som är arbetsbefriade under uppsägningstiden ska något löneavdrag (se nedan) dock inte göras pga av regler i lagen om anställningsskydd.

Ägare som är anställda i företaget samt anställda som tillhör arbetsgivarens familj omfattas också av stödet. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag/kommanditbolag omfattas inte av stödet eftersom de inte räknas som anställda i sina företag.

Arbetstidsminskning och löneavdrag

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60%. Det är endast vid arbetstidsminskning på dessa nivåer som stöd för korttidsarbetet gäller. För att få rätt till stöd ska en anställds löneminskning uppgå till:

  • 4% av lönen om arbetstidsminskningen är 20%
  • 6% av lönen om arbetstidsminskningen är 40%
  • 7,5% av lönen om arbetstidsminskningen är 60%
  • 12% av lönen om arbetstidsminskningen är 80% (fr.o.m maj till jul)

Kravet på löneavdrag gäller den ordinarie lönen (dvs upp till lönetaket, se nedan). För belopp som överstiger lönetaket är det upp till parterna att komma överens om – och i så fall hur stort – löneavdrag som ska göras.

De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter ska fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:

NivåArbetstidsminskningLöneminskningArbetsgivareStat
120%4%1%15%
240%6%4%30%
360%7,5%7,5%45%
480% (maj till juli)12%8%60%

Reglerna innebär att arbetsgivaren får minskade totala lönekostnader med ca 19, 36, 53% respektive 72%.

Lönetak

Ersättning kan beviljas för lön upp till 44 000 kr.

En anställd har under jämförelsemånaden 50 000 kr i lön. Den anställde skulle även under stödmånaden ha haft denna lön om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete. Eftersom lönetaket är 44 000 kr tas inte hänsyn till den del av lönen som överstiger lönetaket vid beräkningen av stödet. Den anställdes ordinarie lön anses därför vara 44 000 kr.

Stöd i sex månader

Arbetsgivare som fått godkännande från Tillväxtverket kan få stöd för högst sex månader i följd. Möjlighet finns till förlängning i tre månader om de ekonomiska svårigheterna kvarstår.

Det finns efter denna period en karenstid på 24 kalendermånader för att kunna beviljas stöd igen. Dessutom kan den sammanlagda tiden för stöd enligt de nya och gamla reglerna inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader.

Ansökan

Från och med 7 april är det möjligt att ansöka om godkännande hos Tillväxtverket. Ersättning kan dock beviljas för permitteringar från och med 16 mars. Ansökan ska ha lämnats till Tillväxtverket inom två månader från utgången av stödmånaden.

Det går att ansöka om stöd för en period om högst fyra månader vid första ansökan. I samband med avstämningen går det att ansöka om stöd för ytterligare perioder.

Utbetalning

Stödet kommer att erhållas genom en direkt utbetalning från Tillväxtverket. Det kommer inte att hanteras via skattekontot (vilket är fallet med de ursprungliga reglerna om korttidsarbete).

Avstämning

Var tredje månad ska en avstämning av stödet göras för att kontrollera att företaget fortfarande uppfyller villkoren för godkännande, och om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats under stödperioden motsvarar en och samma nivå som gäller enligt avtalet om korttidsarbetet (20, 40, 60 eller 80%).

Observera att arbetsgivaren kan teckna ändrade avtal om korttidsarbetets omfattning under pågående stödperiod. Det kommer i så fall påverka hur stort det slutliga stödet blir. Det slutliga stödet påverkas även av närvarokvoten under stödmånaden.

Om det preliminära stödet har beräknats på en större arbetstids- och löneminskning än den som faktiskt tillämpats är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt och slutligt stöd.

Har det preliminära stödet beräknats på en lägre arbetstids- och löneminskning än den som faktiskt tillämpats kan arbetsgivaren ha rätt till ytterligare stöd.

Tillväxtverket beräknar för närvarande det preliminära stödet utifrån en närvarokvot på 100% i alla ansökningar. Därför bör man vara medveten om att alla företag som vid avstämningen har en lägre närvarokvot för en eller flera anställda kommer att få krav på återbetalning av en del av stödet.

Anmälan om avstämning

En anmälan om avstämning ska göras av företaget inom två veckor från avstämningstidpunkten. Görs anmälan för sent blir företaget skyldigt att återbetala allt preliminärt stöd som betalats ut.